Jag är så lack att små flickors finskor ser ut som sandpapper

Japp, upp klockan 07.10 för att åka till min älskade och tvätta sår. Tror ni hästarna hade fått mat när jag kom vid 07.30? NEJ! Redan då blev jag lite lätt grinig eftersom jag trott att hästarna fick mat vid 7 och kom ut vid 8... Men fel hade jag! Så mat fick dom av mig, när jag tvättat såret gick vi en liten sväng för att inte den goa svullnaden ska bli större (vilket den blivit inatt ändå) och jag funderade skarpt på att ha kvar honom i paddocken för att undvika att få lera i såret, det är trotts allt en ficka och jag vill INTE ha infektioner och var! Men det gick ju tydligen inte för sig! Nää! komentarer som "ska alla hästar stå där då bara för det?" - NEEEJ! han kan stå själv! "Fast jag tänkte ju rida i paddocken" och "aahja men han kan ju gå igenom tråden, han bryr sig ju inte riktigt om strömmen" NÄ FÖR ATT DET INTE ÄR NÅGON STRÖM I DET FÖRBASKADE STAKETET!!!
Och inte nog med detta, när hennes häst behöver stå i paddocken för att hon brunstar så får minsan alla dom andra plaska upp i en meter lera för att hennes häst behöver minsan vara ifred, OKEJ! jag fattar med det... Jag har inget emot det, eller mer HADE!!! Nu stör deta mig något fruktansvärt, ja någon kunde bli skadad, men min häst ÄR skadad och jag vill inte ha det värre... men neeej! Det är näst intill omöjligt!


Min perfekta morgon med frost, solen som går upp lagom fort, lite små kallt och en underbar pojke som väntar där hemma blev helt jävla förstörd! Så nu sitter jag och skäller på allt jag kan, kaffet går för långsamt, TVn är kass, datorn låter för högt, och sova kan jag då inte! Är hungrig men tänker då inte äta av ren principsak! Nää fy fan! ibland blir jag bara så fruktansvärt lack!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0