No Pain, No Gain ( som Pontus brukar säga... )

Har precis tränat dressyr för dessan!
WOOP WOOP

Det gick sketa bra rent ut sagt!
Vi jobbar just nu med framåtbjudningen. Han ligger väldigt gärna på sina bogar och "tuffar", och det är väldigt lätt för honom att göra det. Hans tempo är snäppet långsammare än vad man hade kunnat önska, och problemet med att han "dyker" med mig i övergångarna kommer från bakbenen. Får jag in bakbenen på honom så kordinerar de bättre med hans framben så att jag då kan få övergångar som är balanserade och jobbade bakifrån. Han lägger också gärna över mig till innersidan, så att han slipper jobba med ytter - igen är det bakbenen som inte är med. Visst, han trampar under sig lite, men vi vill ha svung i steget och att han ska sätta sig ordentligt och börja jobba. Han har fått lite mer muskler, men egentligen är han helt omusklad, men det ska nog bli ordning på det :)
Fick i hemläxa att under veckan få honom fram för skänkeln. Alltså, när jag sitter i skritten och ska göra övergång till trav så ska jag i princip bara klämma(känna) med vaden, och jag ska få en explosion framåt. Om jag måste sitta och gräva en sekund för att sedan vara med om fyra-fem korta travsteg innan han faktiskt sätter igång, kommer det bli jobbigt när jag ska rida in bakbenen och faktiskt jobba honom om det krävs så mycket drivning , för så lite.
Hänger ni med?
Så detta har vi gjort i veckan, och jodå, det har gett resultat! Han var mycket mera framme för skänkeln redan från början. När jag då redan har honom framför mig, kan jag genom att samla upp min överkropp och försiktigt understödja med skänkel (och när han inte lyssnar - försiktigt med pekpinne) rida in bakbenen under honom och också höja ryggen. Så det satt vi och gjorde, och när han istället för att komma uppåt och under sig när jag började samla och understödja och istället la sig på bogarna och bara ökade takten, flyttade jag honom honom några steg in på volten för ytterskänkeln, och sedan flytta ut honom och möta upp med ytterskänkeln. Detta gjorde jag delvis för att det är jättejobbigt för honom - han är stel och orkar inte alls springa iväg - och dels för att jag får honom ordentligt på yttersidan så att jag kan jobba honom ordentligt.
Detta funkade huuuuur bra som helst! både jag och kludden fick verkligen jobba och vi var båda helt slut efteråt! Han orkade inte ens fatta galopp när han gick i den formen och försökte jag pressa honom ytterliggare så började han sparka lite med skänkeln och blev skit irriterad, haha!

Dessan tyckte att han var väldigt fin idag, nu försöker hon skola om mig och kludden till ett dressyrekipage! yeah right.

Men den känslan när man sitter i dressyrsadeln och både jag och hästen svettas som CENSURERAT och man kan känna att fan tänk om ett halvår när han är ordentligt musklad och man kan sitta och pressa honom i både galoppen och traven. akta er era jävlar säger jag bara.
Okej, det är pretty much work left, men vänta bara.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0